Tarre på toan

Har bokstavligen aldrig känt mig så tung förut. På grund av all värk, som jag har talat om dem senaste 50 inläggen, känns mina ben och min kropp tyngre än någonsin.

Jag missade ett tåg på en halvminut tidigare idag, på väg hem, allt för att i ögonblickets tillstånd är jag lika orörlig och oflexibel som en rullstolsbunden man. Jag rullade upp för den femtiometer långa rulltrappan från tunnelbanan, för att jag inte kan lyfta mitt ben tillräcklgit för att det skall gå fortare att gå upp än att rulla upp. När jag väl är där uppe vid anslagstavlan, så visar den att mitt tåg åker om en minut. Med mina jättekliv på max 1 decimeter släpar jag fram min kropp så snabbt jag bara kunde, tills jag hamnar vid en rulltrappa som är ur funktion, åt båda hållen. Hur i hela världen skall jag kunna "löpa" upp för denna trappa när min smärta skriker även när jag släpar skorna i backen? Tänkte jag. Med räcke och stöd kom jag till slut upp, kommer till nästa rulltrappa, rullar upp så gott jag kan, men när jag väl är uppe, har tåget redan åkt iväg. Kollar min klocka och den är en halvminut över tågavgång.

Jävla skit, det smärtar så oerhört att jag knappt kan böja mig framåt för att knyta skorna eller sätta på mig strumporna.

På återseende tills min vikt har gått ned.