Tarre på toan

Inte riktigt så. Respekten för snuten är som att se någon rikta en pikadoll i pannbenet på en. Vad gör man? Inte så mycket, väntar på domen. C'est une catastrophe. Från självförtroendet ni har gett mig till en luftbubbla som är så öm att man spricker i 1000, det är det som händer mig när jag närmar mig snuten. Varför? Jag vet inte. Jag är antagligen rädd för deras blåa blinkande ljus och batonger. Eller så har jag varit med om för många böter från dessa kostymerade vanliga människor, som är minst lika klena och tröga som oss. Nästan i alla fall.

Exempelvis när man sitter i kassan och två snutar kommer med en tårta. Det sista man vill göra är fel, bara för att det är snuten. Så känner jag. Egentligen, vem fan bryr sig? Alla gör väl fel? Framförallt snuten? Snuten är ju trots allt lagens rätta, men hälften av dessa är ju misshandlare, missbrukare, miss.... Allt som har med miss att göra. De tror antagligen att med den makten de har, kan de göra vad de vill. Men icke säger domaren.

Eller som nyss. Jag gasar för fulla muggar för att bara få komma hem och ta av mig mina kläder, trots att det är det finaste jag har i garderoben, men endast för att det är sent och jag vill mysa innan läggdags och en ny dag med ännu mer jobb. Så gasar man på fel sida av vägen och råkar köra om en civilis, i panik tvärnitar man (typ) och kör i takt med honom istället. Inte värt att slänga halva lönen på att konversera otrevligt med en snut. Nej, nej, inte min grej längre.

Ha en trevlig kväll och natt mina vänner.