Vart det värt mödan?

Jag möda. Jag slet på hjärnceller. Jag skar av en bit av hjärtat som lades ned på överraskningen. På 24 timmar förstod jag vart jag stod, men samtidigt blev jag förvirrad. Det gick så fort och helt plötsligt var det som att allt var en dröm, och där låg jag på tankar över vad som egentligen hade hänt. Ögonen säger mer än tusen ord, men med dem få starka orden började jag tvivla. Där vara tårarna och hela steken vändes. Det som sades var ord, men det var också en bit av hjärtat, en bit omtanke och en bit välgenomtänkta ord på två sekunder.

Det var kärlek vid det ögonblicket, mitt ögonblick. Vad var ditt ögonblick? En bit omtanke, en bit gengäld?

Det handlar om att ge och ta. Vid sådana situationer ger man inte utan mening. Jag menade det, jag väntar, jag lyssnar och jag gör. Tyvärr är det inte jag, utan du som avgör.

Tarre.

Kommentarer
Postat av: Anonym

jag lider med dig. du kan alltid gå terapi vid hogwarts om du vet vart det ligger, där kan du träffa dina häxvänner som harrypotter Tycker ni har mycket gemensammt, förutom håret då ;) Men ja, vad ska man säga? Kärlek är smärtsamt, om du verkligen gillade henne, borde du visat det på ett bättre sätt, du kan ju inte följa dumbeldores fotspår, dags och sätta sig in i vuxenvärlden! Ring mig på

070-DuMbEldORe-GoT-yOuR-BaAcK!

2010-12-13 @ 18:59:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0