Jag är bara tvungen att bjuda på gårdagens sjukliga utstyrsel. Det var trettioelva år sedan jag hade på mig mina mjukisbrallor och ziptröja i silver. Matchar ju mitt hår skapligt bra. Älskar man kläder, så tänker man det även om man är dödligt sjuk. Det är som feta, tänker på mat när dem har sex. Okej, jag hittade bara på den historien. Men vad tycker ni om mina krampaktiga fötter? Hur skulle ni se på mig som blind? Kan ni tänka er mitt ansikte lika rynkigt som skrynklorna på jackan? Jag skulle typ se ut som en Chinese Char Pei.
