Tarre på toan

Jag fick en sådan störd flashback nyss när jag var ute och gick. Jag insåg hur trevliga aussies egentligen är. Var du än går, oavsett vem du är, vad du än gör, hur du än ser ut, så hälsar varenda mänsklig varelse på en. Här i Svealand stirrar dem blint på en, ger en en roundkick med blicken, spottar på en med tankarna och skiter i vilket. Hade man fallit av hjärtinfarkt framför ögonen hade dem förmodligen inte ens märkt det, så känns det. Vilken hemsk tanke, va?

Ville bara få det sagt, hehe. Annars sover jag runt 8 varje dag och vaknar till runt 4 på morgonkvisten. Aldrig sovit så konstigt i halva mitt liv. Så nu sitter jag här, med julröda ögon och försöker hålla mig vaken några timmar till för att så gott jag kan vända på dygnet. Livet är hårt ibland, I-landsproblem.