En ny hade inte skadat

Jag har insett att min högteknologiska binära klocka är mer än handikappad. Det finns inget hopp kvar för den. Förr trodde jag att min innovativa hjärna hade skapat genvägar för att få den att lysa. Ett slag hit, ett slag dit. Trycka hårt, trycka löst. Värma den. Nu följer jag denna rutin rytmiskt för att läsa av tiden i hopp om att det ska fungera åtminstone innan sista utförandet. Tyvärr är det inte lönt. Det är som att försöka få liv i en utpressad apelsin. Lycka till va!

Nu sitter jag här med båda ögonen halvt slutna och googlar efter en ny klocka. Har jag tur hittar jag en prisvärd cooling med den syn jag lyckas genomtränga ögontäcket. Sannolikheten är likvärdig med motsatsen själv.

Äsch, jag tar och knaprar i mig den sällsynta makedamiennötterna som jag fann idag. Jag har letat överallt efter dessa på naturhyllorna. Jag förstår inte att ingen Naturgodisansvarig inför dessa nötter igen. Vad har hänt? Utrotningshotat? Det är bland den godaste snacksen du kan finna. Okej, efter Sour & Cream-chips med dipp och choklad (om det ens räknas som snacks). Vi hörs när jag vaknar nästa gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0