Tarre på toan

Framförallt när man sitter där med typ 10 andra. Kul!

Det känns som att jag har haft det lagom intensivt på sistone, vilket jag förmodligen inte har. Det är väl en dröm att utåt verka upptagen, när jag i själva verket inte ens minns vad jag har sysselsatt mig med. En sak vet jag med säkerhet och det är att jag äter tre gånger mer än vad jag har gjort tidigare. Jag börjar bli fet och hälften av kavajerna börjar sitta riktigt tight, och tyvärr får ju bloggen lida för att jag äter och styrketränar med min egen kroppsvikt. Det kan ju bero på att sommaren med vulkanmoln rör sig över luvan som man inte orkar ta tag i bloggen på det sättet man gör när man går i ide på vintern. Så är det tyvärr, men jag har ju bjudit på ett par härliga bilder, har jag inte? Jo, kom igen, jag vet att ni gillar dem.

Haha, fett äckligt. Jag måste ju träna bort det där. Motivera mig, pls.

Så glad är jag när jag sitter med föreläsning hemifrån. Förövrigt ser mitt rum förjävligt ut. Domedagen i mitt rum ungefär. Det kanske ni ser, men det är bara en tredjedel av rummet.

Det var en jädrans bloggtorka man hade. Det är inte lätt när man går i ide under regnperioderna, då sannolikheten för händelserika stunder är optimalt minimala. Pricken som ska sitta över i:et hamnar under istället när man bara sitter/ligger och får uppleva falska nyheter och den så kallade underhållning man får av alla dessa tv-kanaler. Det är nästan en begravningskänsla som kryper upp i halsgropen. Inte för att jag har varit med om det, men jag försöker tänka mig det i alla fall. Hur som haver är likheten tragedi.

Det saknas en uppdatering av designen tycker jag. Håller ni inte med? Det är så grått och tråkigt, som när molnen fångar upp solen som solcellerna med skillnad från att molnen inte ger ifrån sig något annat, utan tar allt för sig själv. Då får man ju ingen energi. Lätt skrivet, nu gäller det att göra det också. Ta hand om er.

Idag på vägen hem från en kär vän hamnade jag bakom ett par ungdomar som körde en liten Volkswagen. Som skitunge älskar man ju att tänja lite på gränserna och trycka lite på gasen, det har väl ingen missat? Just då kommer det en kärring med sin jävla hund och ska gå över när hon ser att bilen kör i en jädrans fart. Med hennes reaktion hade bilen redan swischat förbi innan hon ens hann märka något. Och när hon väl uppmärksammar situationen blir hon riktigt upprörd och omedvetet ställer sig mitt på vägen och gestikulerar och viftar mot bilen som är typ 100 meter bort, för att visa sina aggressioner och vad hon tyckte om det som hände. Då står jag där och väntar 15 sek, som känns som eviga 2 timmar. Nödvändigt.

Här bjuds det på ännu en surkärring. Godnatt <3

Det blev en busstur hem från skolan idag också. Man blir rätt utmattad av detta fina väder, det triggar mig till att somna. Dock klarar jag mig rätt bra ändå, men det hjälper inte så mycket av att se en dam springa fram och tillbaka på bussen, och ha en tvåvägskommunikation med sig själv. Jag kan ju inte förmå mig att titta bort liksom. För det var ett väldigt störande moment, men till slut blev jag så road att jag somnade.

Efteråt när jag har klivit av på min hållplats, är det två sura kärringar som klär sig i vinterkläder och uttalar det fina vädret som vidrigt. Hur kan man ha mage att säga något sådant? Jag ville bara klappa båda på pannbenet. Det bästa var ju när dem skulle gå "skilda" vägar, sa de hej då till varandra, med slutade med att de hamnade båda på samma gång ändå. Väldigt lustigt.

Det värsta av allt är att jag hamnade i samma hiss som en av kärringarna och då kom jag in i en tunnel av alla minnen (ett) jag haft av denna kärring. Jag tyckte jag kände igen henne, men jag kunde inte sätta foten på hur/när/vart. Men när jag väl såg att hon tryckte på femman (våningen ovanför mig), kom det en rusning igenom hela min kropp och den delen av minnet hamnade i spinn. Det var ju för fasiken hon surtanten som kom ned och skällde ut mig för att vi borrade mitt på dagen (vilket är tillåtet). Allt hat bara rann över mig som ett vattenfall. Jag får gåshud.

Hur vågar man riskera människors liv genom att sätta en kvinnlig busschaufför bakom ratten som denna kvinna? Hon visste varken vad förtur eller vad en busshållplats var. Först och främst, det första hon gör är att komma jävligt försent och dessutom var det första station, där hela terminalen är. För det andra lyckas hon preja ut ett pensionärspar som hade företräde, så dem skakar på huvudet och lackar som fan ser jag från min sittplats. För det tredje stannar hon när hon har kört förbi hållplatsen 10 meter. För det fjärde kör hon in i en rondell som är gjord på däck, enbart för att visa temporärt att det är en rondell under ombyggnad. För det femte, ni vet ju att bussar "niger" för nya passagerare. Av något slag lyckas hon trycka upp och ned bussen ett fåtal gånger i väntan på att bommarna skulle gå upp igen.

Sämre kan man inte hitta och mer efterbliven får man leta efter. Fett retard. Annars har vädret varit guld idag. Älskar det, fyfan. Ska bara laga mat, sen drar jag ut igen och njuter.

Jag vaknade nyss till damhandboll. (Ja, jag somnade rätt utmattad efter att ha fått meckat hela morgonen.) Mina ögon lade direkt märke till hur oproffsiga dessa "damer" är. Jag vet inte om det är så för herrarna också, men har aldrig tänkt på detta tidigare. Eller så kan det bero på att denna kameraman/kvinna lyckas få med allt hånande på bild. Hur som haver, tjejerna hånar varandra efter varje mål och jag vet inte vad. Ett praktiskt exempel var vid ett strafftillfälle då målvakten (Sävehof) skuttade runt och viftade med armarna. Eslövbruden lyckades sätta sin straff och var då givetvis tvungen att håna målvakten lite "diskret" med sin handbollskollega genom att visa hur målvakten viftade med armarna, genom att göra tipptapp rörelserna och skratta lite. Så jävla omoget. Fjortisar. Hur gamla är dessa människor egentligen?

Uppdatering: Nu skrek en kärring "fuck you". Väldigt moget.

Uppdatering2: Handboll för herrar visar inte bättre hyfs. Herregud. Det är nog handbollsspelare rent allmänt.

Hur hygglig har man inte varit idag då? Gick upp tidigt imorse för att mecka med bilen. Vi bytte ut hälften av belysningen samt motoroljan. Väldigt underhållande, nästan lika underhållande som Fast Five. Det var faktiskt så underhållande att jag bokstavligen hamnade i motoroljan. Jag kände mig som en porrstjärna med all olja långsamt rinnandes över min kropp. Grr, kände mig riktigt het i vårsolen och stekte, dock med tröja på.

Man lär sig något nytt varje dag, brukar man säga. Idag lärde jag mig grymt mycket om vilka delar som går att få loss eller inte. Eller allt går ju att få loss, mer eller mindre, men vad som inte är lika ömtåligt och som en ung pojk som jag ska kunna klara av att hantera. If you know what I mean.

Aja, ha en fin och trevlig helg. Njut av solen så länge du kan.

Jag har legat "golvad" på sängen ett tag nu. All energi slog i väggen. Det känns som att jag har fått ta semester ett par veckor och kom hem imorse med ett jetlag i bagaget. Eller så beror allt på att jag har gått upp i vikt, för mycket godis, snacks och fokusering. Det sliter ju i kroppen av att anstränga sig, främst i processorn. Är inte den aktiv fungerar inget annat heller och då resulterar det i att man ligger golvad ett tag mitt på dagen, när man som minst vill det. Men men, nu är man ju pigg och kry igen. Med fulladdat batteri och redo för att strida emot vinden igen sitter jag nu i väntan på El Clasico ikväll. Real madrid har inget att förlora och då lär det hända en hel del.

Fy sjutton vad jag är trött. Syrran väckte mig någon gång under min djupsömn när jag drömde om det bästa för att säga att det snöade. Jag vet inte om jag var i chocktillstånd av att bli väckt sådär, eller om jag var så oerhört trött och fortfarande drömmande, för jag kände mig som ett barn som precis lärt mig att se och höra. Det enda jag kunde komma med var "Jag vet." sedan somnade jag om, om jag minns rätt, måste kolla med syrran sen.

Helt otroligt, kan ni tänka er? Det har snöat, igeeen! Varför? Hur kan den få för sig ett väderomslag mellan de två väderlekar som är längst ifrån varandra, det är som att lägga nordpolen mot sydpolen för att kela, eller bryta av batteriet och lägga pluspolen mot minuspolen och ändå ska batteriet fungera. Jag anar att det ligger en ovisshet gällande naturens fina lagar och reaktioner i min lilla verksamhet jag har bakom pannbenet. Man blir inte heller visare av att man diskuterar med sig själv, om man inte redan har svaret det vill säga. Därför tänker jag högt med er, som att sitta i bikten och förklara mina tankar för er.

Inga sorger, inga irritationer, inga klagomål, bara en rolig tanke. Nu skall min gröt med bär och sylt ned i magen. Kram.

Ser ni mina läppar? Helt svullna. Ser ut som silikon. Hur får man sånt överhuvudtaget? Jag lyckas alltid bli handikappad på ett eller annat sätt efter en helg på jobbet. Jag förstår ingenting. Säkert munherpes. Nu skall vi fortsätta med hockey-VM och Sverige :)

Tjolululululu!

Inga negativa tankar nu. Det skall endast gå framåt, inget skall gå bakåt. 2011 har inte alls varit mitt år, men det ska bli mitt år. Alla år ska bli mina år. Det är bara att sätta huvudet på spiken och köra gasen i botten så det ryker om motorn. Hur ska vi börja? Det märker vi.

Hur kan man vara så falsk? Jag förstår inte det, eller jo jag förstår. Ju äldre man blir, ju bättre är man på att vara falsk. Men nej, inte okej. Det var ingen nyhet att personen i fråga är falsk, no doubt, men idag kunde jag inte irritera mig mer över att se det så tydligt i vitögat. Jag kan inte sluta sitta och le åt själva grejen, att jag ser det framför mig gör allt så komiskt. Vuxen, har familj och så beter man sig som dagens fjortisar som sitter och nöter sin touchmobil på bussen och snackar skit om sina bästa vänner med sina andra bästa vänner. Det är fan tragedin i Romeo och Julia. Det passar bra att framhäva det man själv har och när andra lyssnar, men när andra ska tala finns det inte den minsta närvaro där.

Hahaha. Jag ser det framför mig som om det vore en videoinspelning. Fan vad hemskt. Sjukt sorgligt. Jag vill tycka synd, men det finns inte i min ordbok gällande detta. Har man skapat det själv, får man ta och lida för det också. Jag vet att jag är så tvetydig så det finns inte, men risken finns att personen läser och då hade jag hellre velat ta det face to face med denna person. Än att beskriva det ord för ord för er, som jag egentligen hade velat.

Aja, ta hand om er.