Tarre på toan

Ursäkter är en del av ens vardag. Är det inte dina ursäkter, så är det en annans. Ingen människa är perfekt, det har jag kommit i underfund med, men ibland tycker man att det finns gränser. Jag bland andra gör fel hela tiden, oavsett om det är stora eller små, så är det fel. Vissa fel märks inte ens av, men skulle kännas underförstått om man skulle analysera det utefter olika modeller.

Hur som haver, varför finns det alltid ursäkter till allt? Är det av ren reflex? Rädd för att sanningen skall vara för hård? Eller? Jag vet inte. Jag själv drar ursäkter oftast av reflex för att berätta min uppfattning av en viss situation, eller vad det är för fenomen som har dykt upp. För mig är den uppfattningen sann, tills jag får reda på något bättre eller den riktiga sanningen. För vissa ser jag deras ursäkter som ett sätt att visa på att de aldrig gör fel. Jag får känslan av att de skäms över att ha gjort fel och inte vågar stå för det. Jag har börjat att, faktiskt, försökt att undvika ursäkter så gott jag kan. Ibland är det bara onödigt med ursäkter och bättre att bara låta bli och ta emot. Så är det, ingen är perfekt. Alla gör fel. Även skådespelare vi älskar, gör fel hela tiden innan den perfekta skådespelaren visas på film / serie.

Vem bryr sig om du gör fel? Vissa saker blir lättare ihågkommen det kan jag medge, men det är inget man bör gå och älta på. Kanske om du råkar antända alla kärnvapnen i ett land. Det kanske inte är världens klokaste drag, men som sagt, det finns gränser. Dessutom har alla sina gränser, därav alla perspektiv och uppfattningar som finns.

Nu skall 'stillblickarn' jag gå och dö en stund.

Kolla vilken härlig färg på mössa och skor jag hade som skitunge. Inte så konstigt att jag är så jävla klädkåt? Nej, exakt. Så skyll inte på mig, mamma har inspirerat mig till den jag är idag. Den enda tjejen ni ser på bilden, det är min kära mamma. Så smal hon var, endast för att hon brydde sig om mig så oerhört mycket. Börjar nästan gråta av tanken. :'D Oj, nu fällde jag en tår på riktigt. Bäst jag drar mig. Puss.

Vädret igår tilltalade mig till att bära på trench coaten. Det var riktigt göttmos. Dock är det fett kallt idag, så det blir någon skinnjacka eller något och dö lite, tills jag kommer till bilen där både rumpa och rygg värms upp.

Från topp till tå då: Beanie from Korea, Trench Coat a la Filippa K, Tee don Acne, Leather gloves mr Guacho, Chinos straight from Emilio and Boots made in Hong Kong. And my always must have is Buddha to Buddha!

Fan vad jag är in love with jackor. Det gör det inte lättare för mig när en snigging bär upp dem så jävla sexigt. Man vill ju våldta alla i hans omgivning, för att det sprider sig så oerhört, som myrkrig i kalsongerna. Nej, vidare. Jag vill ha jackor. Säg mig vart jag kan köpa snygga exklusiva jackor, eller grymma skräddare. Aja, kärlek och respekt, njut av bilderna och jackorna, snart är en av dem mina (drömmer sig bort).

Haha, hur cooler biker? Men jag har min röda, svarta och blåa att leva på. Så jag klarar mig nog :D Schtek ändå.

Inte riktigt så. Respekten för snuten är som att se någon rikta en pikadoll i pannbenet på en. Vad gör man? Inte så mycket, väntar på domen. C'est une catastrophe. Från självförtroendet ni har gett mig till en luftbubbla som är så öm att man spricker i 1000, det är det som händer mig när jag närmar mig snuten. Varför? Jag vet inte. Jag är antagligen rädd för deras blåa blinkande ljus och batonger. Eller så har jag varit med om för många böter från dessa kostymerade vanliga människor, som är minst lika klena och tröga som oss. Nästan i alla fall.

Exempelvis när man sitter i kassan och två snutar kommer med en tårta. Det sista man vill göra är fel, bara för att det är snuten. Så känner jag. Egentligen, vem fan bryr sig? Alla gör väl fel? Framförallt snuten? Snuten är ju trots allt lagens rätta, men hälften av dessa är ju misshandlare, missbrukare, miss.... Allt som har med miss att göra. De tror antagligen att med den makten de har, kan de göra vad de vill. Men icke säger domaren.

Eller som nyss. Jag gasar för fulla muggar för att bara få komma hem och ta av mig mina kläder, trots att det är det finaste jag har i garderoben, men endast för att det är sent och jag vill mysa innan läggdags och en ny dag med ännu mer jobb. Så gasar man på fel sida av vägen och råkar köra om en civilis, i panik tvärnitar man (typ) och kör i takt med honom istället. Inte värt att slänga halva lönen på att konversera otrevligt med en snut. Nej, nej, inte min grej längre.

Ha en trevlig kväll och natt mina vänner.

Det är helt otroligt hur rykten går; från inget till världsnyhet. Det känns så i alla fall. Vad beror det på? Mår ni dåligt? Skadeglädje är den bästa glädjen? Vågar ni inte stå för det ni tycker? Mår ni så dåligt över hur någon annan är, snacka med personen istället för att gå och sprida rykten och hoppas på att det är sanning. Det är som att spela på lotto; man chansar på någon siffra och hoppas på att det är vinst. Men icke. Bryr man sig inte, så tänker man inte på det och då sprider man inte rykten. Tydligen så bryr ni er oerhört jävla mycket om hur jag mår, hur jag ska må och hur ni mår utav det.

Jag har tydligen ett "ökänt" rykte, som jag själv inte känner till. Detta kom med ljudvågor mellan damtoalettens alla fyra väggar häromveckan. Rykten så som att man ska akta sig från mig och påstå att jag är på alla. Vilket skämt. Tänk er ett dansgolv med massvis med folk, vars du känner hälften av dem. Du dansar med hälften av dem. Du har kul helt enkelt. Givetvis händer det att du dansar med en främling, so what? Suger det? Så dra. Big deal? Nej. Gå vidare. Men det finns de där enstaka pappskallarna som känner något annat i atmosfären tydligen, och känner sig "playad" om man skulle dra vidare. Jaha? Säg det då? Säg vad du känner istället. Orka gå som ett ollonhuvud och tro sig att alla vill ha dig. Man är inte älskad av alla. Smaken är som baken.

Men det är uppenbart att personerna i fråga inte alls känner mig. För jag motbevisade tydligen allt skit dem stoppade i sig på toan, som dem spottade ut för att ge mig skit. Nej, nej, nej. Jag var så mycket bättre än vad ni fick andra att tro. Tack för att ni lämnade dåliga förväntningar av mig, vilket gjorde det tusen gånger lättare för mig att dra ut krokbenet och fälla ryktet, genom att vara mig själv och inte snacka skit. Ni förtjänar en high five i pannbenet.

Och tack ännu en gång för ni gjorde min dag. Haha. Mitt självförtroende blir bara bättre och bättre.

Vill bara dela mig om vilka fräscha färger jag hade på mig igår. Håller ni inte med? Känns lite vårigt / somrigt och luftigt. Tänkte dela mig av något annat också, men jag orkar visst inte skriva kom jag på. Kanske nästa gång. Ses i natt.

Man har kvar sina trogna läsare trots att man inte har hunnit uppdatera så väldans mycket. Det värmer verkligen. Ja, jag kom precis hem och har just ätit frukost (mjölk med Special K - enbart för formen). Det sägs vara för bra för kvinnan i alla fall. Brukar det vara något för kvinnor, så är det med uppsåt att styra upp formen.

Annars då? Allt bra med er? Dela med er, så delar jag med mig. Jag är för trött nu, måste sova igen mina timmar som jag har gått i förlust med. Det blir nog en budweiser och sen sova gott som sommarrullar.

Jag minns inte till hundra vad jag hade för storlek, men det var en OneSize i alla fall. Men annars brukar jag ha minsta storleken i jackor, det vill säga S (t o m XS när det finns ibland).

Ja, jag stack iväg till skolan ändå även om jag inte behövde det. På vägen dit märkte jag väldigt snabbt hur trött jag egentligen var. Hade ju trots allt sovit i minst 9 timmar. Ska inte det räcka?

Väl där, plockat fram allt och ber om hjälp. Gissa vad det första jag får höra är? Läs lite på internet, så greppar du nog det. VAD SA DU TILL MIG? SA DU ATT JAG EFTER ATT HA SLÄNGT BORT 45 MINUTER AV MITT DYRBARA LIV FÖR ATT KOMMA HIT FÖR ATT FÅ HJÄLP GENOM ATT KOLLA PÅ INTERNET? Sicken kille. Han kunde ingenting. Jag blev så oerhört otaggad och pratade i telefon istället. Sedan begav jag mig för att äta ännu en Girostallrik, typ andra dagen på rad, dock åt jag med ris idag. Fyfan, man ska inte äta något med ris, då mättas man så man dör och blir över till alla krypen.

Skitsamma, över till det roliga. Minns ni att jag skrev att jag var trött för några rader sedan? Om inte, så påminner jag er nu. Jag var skittrött på vägen till skolan och blev ännu tröttare på vägen hem. Vad gör man inte på bussen då när man sitter bredvid världens fetaste människa? Jo, lägger sig på hennes axel av sidfläsk, godis, läsk osvosv och somnar givetvis. Totaldäckad är jag ända tills näst sista station, då jag slumrar till och ser att vi är där. Då tänker jag för mig själv, vilket är givet, att jag ska hålla mig vaken tills dess. Men nej, jag somnar tydligen om, helt omedvetet. Haha. Väl framme ropar busschauffören åt mig jag vet inte hur många gånger. Jag hör det, men jag tror aldrig att det är till mig. Notera att jag fortfarande gränsen över kategorin halvsover. Han visslar, och ropar: Ska du av här eller? Hallå? *Vissel* Hallå? Ska du av här? Ska du vidare? Hallå? Och jag vaknar ju emellanåt och hör detta. Vilket jag aldrig uppfattar som verklighet. Sedan vaknar jag till, som om någon har stoppat en raket i röven på mig och bara flyger ur bussen. Wow! Vilket rus jag fick. Sedan står jag där på tågperrongen och tänker för mig själv vad som egentligen pågick, och dog lite för mig själv och log. Man börjar ju undra när man ser folk stå där ensamma och börjar le. Ja, jag kände mig lite utstirrad. Men en av dem var ganska söt, så det var okej.

På något vänster är det så mycket godare att slurpa i sig mjölk via en skål än att dricka mjölk ur ett glas. Håller ni inte med? Eller ni kanske inte har testat, då tycker jag verkligen att ni skall göra det!

Vad händer? Föreläsningen inställd idag och imorgon. Skall man dra in ändå för lite handledning för en omprövning av den tidigare kursen? Kanske, kanske inte? Varför inte? Har ju ändå varit upp i två och en halvtimme nu, frukosten genomförd, det enda som saknas är att borsta tänderna och vara glad. Men jag är väl alltid glad? Då är det bara halva av den sista processen kvar. Fint.

Vi ses på tåget, bussen och på vägarna där jag skiner som mest. Helst naket. Sommaren är ju här. Tänkte ju bevisa detta på bild, men jag ångrade mig. Så det får vara ett heltextat inlägg istället.

Well, what do you think? Any favorites? To be honest, I won't give them a Facebook-"Like" on this album.

Thank You & You (Intro) Tonight Hands up Somebody to love What is Right Cafe

Jag mår högst onormalt just nu. Och av någon anledningen känner jag alltid av det under tiden jag jobbar och efteråt. Jag har känt såhär varje kväll nu sedan jag jobbade. Jag förstår inte. Det kan bero på att man inte äter något normalt under 8 timmar, förut skräpmat. Jag ska göra en bekännelse, jag mår fett knas om jag inte äter något under X antal timmar, och om jag inte får i mig något till slut då blir jag sjuk. Med andra ord, får jag inte mat när jag vill blir jag sjuk typ. Plus att jag inte klarar mig på skräpmat. Suck. Knarkar fan medicin 24/7 när jag har jobbat. Fett ovärt att jobba då.

Det är så jävla kul när man träffar på någon som oväntat talar sitt modersmål. Som i söndags på jobbet för min del. Grejen var att jag hade fått stå vid självscanningen helt ensam ett tag. Började tröttna jävligt hårt på få stå där och göra det där jobbet helt själv. Men som tur var dök det upp ett svenskt par, hur snälla och underhållande som helst. Blahblah.. En kvart senare, innan de skall dra får de för sig att fråga vart jag är ifrån. Jag svarar givetvis Vietnam. Då säger hon: "Biet noi tieng viet ha?" och jag svarar helt automatiskt med ett ja. Jag uppfattade inte riktigt att hon talade vietnamesiska, för jag tog förgivet att hon skulle tala svenska och dessutom förstod jag ju vad hon sa, så för mig var det som att tala svenska ändå. Haha, det var hur gulligt som helst. De hade tydligen bott i Vietnam i 8 år och nyligen kommit hem igen, för typ ett år sen eller något. De slog mig med hästlängder när det gäller vietnamesiskan, så jävla coolt. Snacka om bli helt chockad eller vadå? Det är inte varje dag man stöter på någon utlänning (då menar jag alla som inte är vietnameser) som talar sitt modersmål (för min del vietnamesiska). Hur coolt som helst.

Jag kan inte tänka mig att svenskar förstår detta på samma sätt, i och med att alla talar svenska och det möter man på varje dag. Dock är frågan hur ni skulle känna er om ni stack utomlands och får syn på en vietnames tala svenska. Skulle det bli en chock? Kanske.

Eller...?? Men GD klär upp djuren snyggt ändå.

Vad hände med TOPs frilla? Kör han en Tarre nu? Haha. Fett synd alltså. Skitsnyggt med håret uppåt ju. Jag saknar det oerhört mycket. Att varje morgon få stylea det eller vakna upp med hightech frilla liksom. GD har klippt kort också. Knas. Tarre trendsättarn ;)

Fit of today, 22/2-11. Representing South Korea, Hong Kong, Carlings, Buddha-To-Buddha and Cheap Monday
-

Mina kära vänner. Nu har jag en fråga till er och jag vill att ni ska vara ärliga nu. Vad tror ni om dessa skor på mig? Smala, jag blir längre, snygg färg osvosv. :) Nu måste ni använda eran kreativitet och tänka skorna på mig, inte på någon annan eller på er.

Är jag alltid glad? Nej, men oftast. Och ja, jag tycker jag förtjänar creds för att jag är en sådan glädjespridare. Dock får ju inte alla uppleva det tyvärr, men man kan ju inte vara älskad av alla.

Jag läste något väldigt flummigt idag (som jag kom på nu) på vägen till skolan. Det var någon som hade skickat in en insändare om att hur skolan är beror helt och hållet på hur eleverna uppför sig. Han ville att eleverna, som kan vara mellan 7-18 år (egna antaganden) ska behandla sin skolbänk som en arbetsplats. Haha, vad förväntar han sig av barn egentligen? Hur är hans barn? Har ens några? Han verkar inte förstå riktigt hur barn verkligen fungerar, trots att det enda jag kunde se framför mig var en lärare själv som hade skickat in det. Inte nog med det, han ville att lärare skulle få bättre lön, så att dem kunde få bättre status. Vilket jävla skämt! Ska dem få bättre status för att dem ger eleverna några stenciler, sen går dem ifrån klassen och fikar eller vad dem håller på med när dem är bortom klassrummet? Det är som att jag skulle få lön för att jag öppnar en kassa på City Gross, sen låter jag kunderna scanna in alla varor själva och betala själva också, medan jag är ute och cyklar bland Alperna. Dessutom är lärarna mer än bortskämda, dem får för fasiken lov samtidigt som eleverna (vilket kanske är ändrat nu, det var planerat i alla fall har jag fått höra), ändå begär dem mer pengar.

Gå och lägg er.

Jag har suttit och glott på 127 hours. Handlar om en bergsklättrare som råkar ut för en olyckshändelse, och man får följa hans 127 timmar väl där nere. Det kändes seriöst som att man satt med där i 127 timmar och stirrade på vad han gjorde. Det måste ha känts som 4 år för honom väl där nere i branten/mellan klipporna. Vilken jävla upplevelse han måste ha varit med om. Andra hälften av filmen var så jävla obehagligt. Kändes ända in i ryggmärgen. Har gåshud fortfarande.

Alltså haha. Jag vet inte om jag har blivit ännu lättare påverkad av alkohol, typ att jag blir lite lullig av bara lukten. Men hela dagen har jag känt den äckliga Heineken jag drack inatt. Jag som trodde jag hade kissat ut allt. Det får mig att må jävligt piss också. Ska sluta dricka öl, äckligaste som finns. Lätta alkoholsaft är fina grejer.

Aja, ska väl dra snart och spy upp skiten. Haha. Nej, men jag lovade er den där tuffa bilden imorse. Här har ni den. Vad tycker ni? Min tuffa bil pimpad av en stalker ;) Säger vi. Det är ju alltid kul med komplimanger. Står ni också och ger er själva komplimanger varje morgon när ni står och borstar tänderna? Om inte, testa! Det är hur grymt som helst. Jag ska sluta störa er, njut av bilden nu.

Min hals är allt annat än frisk, så jag låter smilegubben göra mitt jobb. Ja, hur skall man sammafatta gårdagen/natten då? Jucka, dansa, skaka rumpa, skaka bröst, basket, fiska och allt vad man kan tänka sig kunna göra på ett dansgolv bland omogna människor som jag. Dock kom jag på nu att jag glömde göra kebaben: "Allting på? Allting på?" *viftar med armarna* Dessutom fick man träffa mycket fint och härligt folk. Det var glädje i atmosfären kan jag medge, trots att jag på vägen in somnade in som en sövd isbjörn i ide. Undra varför!? Johan Palms brorsa som satt på samma tåg, snackade så in i helvetes jävla mycket. Det blev till slut som tråkig ljudbok, så det hindrade inte riktigt mig från att somna.

Hela morgonen, trots att jag drog mig ur skapligt tidigt, har jag känt mig helt utknockad. Ungefär som att jag har legat fastbunden i min säng, medan Rocky Bilboa våldtog mig med hans Xbox. Jag åt pekinganka till frukost, men hade hoppats på att någon grek skulle dyka in genom fönstret med en Girotallrik istället. Jag drog mig även upp för att programmera lite. Vissa saker har jag kvar, konstigt nog. Detta kanske är min grej trots allt, den behöver bara lite tid.

Nu blev tiden knapp, jag måste röra mig till jobbet nu. Ni ska få en cool fanbild av mig senare, om ni håller utkik. Dock slutar jag 22.00, så jag är väl hemma någon gång innan 23.00. Ni får gärna hälsa på hos oss på City Gross, Bromma.

Yo, vad är det med er människor? Varför vill ni se fel och kommentera det, istället för att se något positivt och kommentera det istället? Det är det enda som händer, är det något man hör och ser så är det: "Åh, så dåligt!", "Det där var inte bra!", "Oj, jag trodde den skulle vara död för länge sen" etc. När man egentligen vill höra: "Åh, så bra!", "Fan, det där var grymt!", "Oj, lever den? Fan vad kul att se!" etc. Är det så ni är? Vill ni bara det värsta om någon annan, för att ni ska verka bättre?

Låt bli att bry er om det är så jävla dåligt, vänta tills någon frågar istället. Då kanske dem vill höra sanningen, annars skulle dem inte ha frågat. Rätta mig?

När det dyker upp något coolt, så är alla knäpptysta, är det av avund eller? Jag ser det överallt. Men så fort det är fel, ful, något negativt överhuvudtaget, då vaknar hela världen. Inte så himla konstigt att det alltid är tjafs, bråk och Buddha vet vad. Som när folk är ute och festar, de letar upp dem värsta för att hitta något negativt och skapa onödiga och bråkiga situationer, istället för att leta upp personer de kanske kan digga och försöka bli polare med dem istället. Något är ju helt vrickat i denna värld. Förstår fan hälften av folkets depression.

Hehe, ville bara skriva av mig efter att ha läst lite saker efter lite zappande av hemsidor och musklickningar. Som sagt, ingen bryr sig ändå, förutom om sig själva. Så detta är bortglömt, visst? Peace out, AsianTown för min del. Kanske ses i minglet.

Imorse var jag skapligt slö. Jag skulle sortera korgar, men jag gjorde det i min snigeltakt, för inget annat fanns som alternativ i just den stunden, i den världen, i min hjärna etc. Då kommer det in en kvinna med en midja/röv (som jag inte kunde se skillnad på vart övergången var) som var minst 3 meter i radie. Det var som en sevärdhet, fast åt andra hållet. Jag brydde mig inte så mycket mer om det, förutom när hon skulle få tag i en korg, lyckades hon låta en annan glida iväg. Av ren reflex vänder hon sig om (typiskt nog) på alla korgar som jag precis har sorterat, även om hon inte stod i närheten kom hon åt det. Hälften välter, hälften sprider sig som om dem vore magneter med plus sidan mot varandra. Katastrof.

Det värsta av allt var nog att hon bara stirrade på mig, sen gick hon därifrån. Snacka om "Jag-jävlas-med-dig-din-lilla-kines-jävel"-känsla. Då blev jag lite smått frustrerad i min trötthet och lade märke till att hennes midja/röv faktiskt var så stor. Haha. Jag dör.

Jag kommer aldrig glömma den blicken. Mardröm i natt.

Shit pommes frites (med ketchup)! Det är tungt att behöva dra upp sig själv ur sängen såhär dags. Man känner sig lite som Hulken, som behöver lyfta bort planeten Mars från magen för att gå upp på morgonen (inte för att det har hänt, utan för att det är en påhittad metafor). Ja, believe it or not, det förblir dagens träning.

Sen jag började med logiken, har mina drömmar varit allt annat än logisk. De senaste nätterna har jag mer eller mindre drömt om att jag har varit låst vid smsandet, att all information, vad jag ska göra, vad som händer och vad som har hänt dyker upp där. Dock minns jag det inte lika skarpt som när jag ser det själv i drömmen. Per automatik vaknar jag då till och det första jag tänker på då är att kolla mina sms, om jag har fått något i liknelse med det jag drömt, för att bevisa att jag kanske har varit aktiv i sömnen. Bokstavligen aktiv, att jag gör vardagliga sysslor när jag väl sover. Hur kul vore inte det? Typ samtidigt som jag sover, ligger jag och smsar med någon eller några. Det kan däremot, när jag tänker tanken, vara anledningen till att jag är så otroligt utmattad när jag vaknar istället för att vara pigg som en gnu. Är dem pigga? Jag vet inte, vi får åka och hälsa på en, du och jag, någon gång. Säg tid och plats, and I'll be there.. in your dream. <3

Oj oj, nu är toaletten ledig. Dags att borsta tänderna, sedan ut till verkligheten igen. Av med 3D glasögonen och kliv in i det nu Tarre, dra ett sms när du vill tillbaka till drömvärlden.

Fy Fabian vad jag är trött. Ja, jag skyller allt på Fabian, det gör jag. Efter att hela dagen har varit aktiv med studierna och avslutningsvis stoppat i mig en Calzone med bearnaise, är jag mer än redo att kollapsa under täcket och vakna om 12 timmar för att åka iväg till jobbet. Det skulle nog gå, men då missar jag allt "nöje". Det vore fritid till spillo.

Hur som haver, ser det ut som jobb och jobb i helgen, plus en liten nattklubb som verkar vara inklämt där emellan. Taggad eller inte, det vet jag inte. Att få stanna hemma och bara dö en stund efter jobbet, det är önsketänkande. Det är dock sällan min önskan slår inte. Men man dör ju inte av att vara ute en stund, jo kanske i detta väder, men annars inte om man inte råkar ha väldigt otur.

Aja, det var tråkigt att skriva just nu. Jag går och kollapsar i sängen med boken på magen, så det ser bra ut ifall paparazzis skulle råka befinna sig i en rosa helikopter utanför mitt fönster.

Hmmm.. Nå vad tycker ni om den nya designen? :) Trevlig? Nu skall jag ut till Kina och luncha med mig själv tills tåget kommer. Peace out och nu börjar studierna på allvar.

Vissa människor är bara så klockrena. Jag gick bredvid en korean idag på vägen till skolan, eller det började med att han gick en bit framför efter att vi hade hoppat av bussen. Men med mina rappa steg var jag ikapp honom på nolltid. Då hör jag hur han sjunger med sina låtar på sin musikspelare och bara känner sig helt som hemma. Hur jävla skön får man vara? Tänk om man kunde leva så i Sverige utan att folk skulle påpeka att man är till hälften idiot. Det är ju hur kul som helst och det skapar glädje i vardagen. Jag log i alla fall resten av vägen efter att jag till slut lyckades uppfatta att han faktiskt sjöng. High five på han.

Något helt annat, som har varit väldigt flummigt idag är att jag har med nya kursens litteratur (som ni ser på bilden) har fått allt för mycket uppmärksamhet. Undra varför? Det är ju svårt att inte misstolka bilderna på både fram- och baksidan när man inte vet vad boken handlar om. Men vad fan, who cares? Jag kör alltid mitt careface ändå (inte riktigt den på bilden).

Flummigaste tentan på länge. Så länge man kan argumentera för det man säger, så kommer det att gå bra. Men först måste man ju komma på något som man kan argumentera för också. Vilket skämt! Man skall väl visa vad man har lärt sig under kursens gång på en tentamen? Det kändes som att jag fick mig en filosofi-lektion istället för att bevisa vad jag faktiskt har lärt mig.

Aja, nog om detta. Två kurser parallellt för min del från och med imorgon. Önska mig lycka till. Nu skall jag leta middagspartner.

Hur trevligt har man startat dagen egentligen? För trevligt. Enda problemet är dock att jag vaknade med känslan av att jag hade legat på operation i 24 timmar. Det kändes som en helt annan värld, mina ögon var som fastklibbade och min rygg kändes som att jag hade blivit påkörd av en bil, flugit över och landat rakt på ett räcke med ryggen först.

Det gick däremot över väldigt fort efter att jag hade fått smaska i mig mjölk med Special K with Red Berries. Oj, vad det gjorde susen!

Jag fick även hem lite gott och blandet med posten, samtidigt som jag kikade på tentarelaterade saker. Det är ju alltid trevligt, så länge det inte är fakturor. Bland annat min kurslitteratur (som beställdes igår, hur fort gick inte det??!), som jag hörde penetreras in i brevlådan för att paketet nästan var för stor. Jag fick även hem en mössa och det jag postade i föregående inlägg. Hur mysigt som helst. Jag har även hunnit laga lite lunch, det blev pyttipanna, rödbetor, ägg och massa juice. Super förberedande inför tentan idag, som jag halvt har pluggat på; egentligen bara en massa begrepp. Skall även ta en dusch snart och sen bege mig till ett gruppmöte för strategier inför tentan (hehe).

En sak till innan jag lämnar er för dagen och förmodligen halva kvällen. Är det bara jag som tycker att det känns naket med linne? Det är nog därför jag älskar jackor så oerhört mycket, eller något långärmat att ha på över oavsett vad man har på sig under. Kärlek till kavajer, skinnjackor, jeansjackor, bländande jackor, långa jackor, korta jackor, kavajer, skinnjackor... Nej, nu blev jag muppig. Vi hörs när vi hörs. 

Efterlyst: Jag söker en person, som uppenbarligen har ett hjärta och som skickade denna lapp och halsband i brevlådan till mig. Känner du igen det? Ring eller smsa Tarre till 073-***3290. Du ska få en fet kram när jag får reda på vem du är!

Random: Vilken klädbutik jobbar du för?
Jag: Eh, jag pluggar data- och systemvetenskap och jobbar på City Gross.
Random: Va? Är du geek?
Jag: Ja, så kan man kalla det.
Random: Typ geekarnas fashionista.

Yoyoyo, varit uppe fett länge nu.

På något vänster har bloggen lyckats flytta hela min sida av info ned till botten. Jag förstår inte hur det har gått till. Men det blir alltid strul efter ett tag med denna domän, därför byter jag klädsel på min blogg typ 5 gånger om dagen. Fucking drygt. Grejen är att jag vet varför den gör som den gör, men ändå inte. I och med att jag har jämfört dem "rätta" sidorna (åtminstone dem som fungerar utefter min hjärnas vilja) med framsidan vet jag vart problemet ligger, som jag tyvärr inte kommer åt TYDLIGEN. Nu blev det snurrigt, för att hela processen är fucking usability catastrophe.

Den får en stark 4 av mig på en skala 1-4, när det gäller hur fail kodningen är.

För varje gång jag ser hur fucked up min layout har blivit, har jag velat byta design mer och mer, vilket jag tänkte ta tag i idag. Då måste man ju ha lite inspiration och lyckades få allt för mycket inspiration att mina hjärna överhettades. Hur i hela världen kommer folk på något sånt, fett coolt. High five på er.

Update: Haha, fyfan vad kungligt. Sicken problemlösare man är. Direkt efter detta inlägg, kom jag på vart problemet kunde ligga någonstans. Givetvis i ett av inläggen. Eftersom det var där det benstommen bröts. DAAAAH! High five på mig också.

Fett trött. Funderar på att ta en tupplur en stund och plugga efteråt. Men vi får se vad som komma skall.

Dagen har sprungit förbi idag tack vare sista inluppen för denna kurs. Nu är det endast 4 dagar kvar tills tentamen och det kändes som att kursen började i veckan, samt att programmeringstentamen var någon gång förra vecka. Tiden rinner iväg lika fort som timglaset på fångarna på fortet. Det är ju hemskt. Folk säger att när man har blivit runt 25, blir man 30 när man vaknar dagen därpå. Jag tvivlade till en början, men det känns som att tiden sakta men säkert kommer att springa ifrån ens liv.

Det blev ingen seminarie idag. Fyfan vad skönt. Det var länge sen man fick vara hemma en hel dag, dock hade man studierna med sig hemma ändå. Men det är väl bättre än ingenting? Nu tappade jag bort mig igen, vart var jag? Jo juste! Seminariet blev inställt på grund av SL trafikkaos i och med väderleken. Inte många lärare kunde ta sig till skolan, likaså studenterna. Det är aldrig något som funkar i denna värld. Spårvagnarna i Stockholm har bland annat gått sönder på grund av grus på spåret, eller vad var det jag hörde? Hoppas verkligen att jag hörde fel, kostade fan samhället två miljarder och dem kom upp typ i somras. Vilket jävla skämt. Dela ut pengarna på 9 miljoner invånare istället, så folk överlever lite längre. Vem fan åker spårvagn? Oj, nu spårar det ur igen.

Mitt kära paket, som jag skrev lite abstrakt om i mitt föregående inlägg, kom med nöd och näppe fram. Han som körde hem mitt paket, kom knappt fram på vägarna, han fastnade även någonstans som jag inte lyckades uppfatta riktigt vart det var och var tvungen med hjälp av bärgningsbil dra ut sig själv ur kaoset. Vilken skön lirare. Det är alltid han som lämnar mina paket. Han gör typ allt för mig, säger vi. Haha. I nöd och lust, trots väder. Romantiskt.

Hur som haver, jag känner typ att jag börjar bli sjuk igen. Så där äckligt öm och känner att jag typ vill banka ur mig det. Kan ha berott på att jag har ätit väldigt dåligt idag. Började morgonen med ett kokt ägg. Till lunch blev det ett till kokt ägg, med nudlar. Till middag, typ 10 timmar senare, blev det fried rice. Jag undrar om jag ska lägga mig och sova lite tidigare, och få sova bort detta. Det gjorde jag sist jag mådde såhär och det var inte alls för många dagar sen (man kan nästan räkna timmar), men det gick över. Så, varför inte? Det skadar ju inte. Nu blev det en lång saga för er mina kära vänner, typ godnattsaga. Jag förstår er om ni inte orkar läsa dem två sista styckena, men jag är glad att ni försökte i alla fall. Det värmer om hjärtat.

Kind-mot-kind-puss.

Titta vad jag fick hem för en ny kompis med det jag hade beställt sedan en månad tillbaka. Söt va? En USB-port.

Jag har inte riktigt gillat TOPs hår sedan han gjorde det platinablont och klippt det så som han har det. Men tydligen har jag även missat hur det ser ut från sidan. För framifrån har han sett ut som Frankenstein, i och med att huvudet har sett gigantiskt ut för att håret har varit klippt på ett sätt att det har sett brett ut. Om han hade avsmalnat det lite och rakat högre upp, hade det varit primadonna, som mitt hår var ;). Dock så är denna bild jävligt snygg. Det kan bero på att den är svartvit, hans kostym (för kostym är det enda han bör bära), hans två jack i ögonbrynet och håret råkar se jävligt ruffsigt och mjukt ut, som mitt alltid gör (när jag har hår).

Igår var det en av mina livs bästa dagar, trots att vi satt halva dagen i skolan. Det kändes på något sätt som att allt gick som det skulle, inget strul och vädret var även det på våran sida, i alla fall min. Det fanns liksom inget man kunde klaga på igår, så fint var det. Så vaknar man idag med att man är så jävla trött och vill inget göra förutom att ligga kvar och bara blunda. Det var inte kul, frukosten var slut och man fick mätta sig på kall mjölk för stunden, som gjorde det ännu kallare när man väl steg ut ur huset.

Jag kom även in i känslan av att bli sjuk igen efter att ha suttit i alldeles för många timmar i streck med en uppgift för dagens seminarie. Mest förmodligen för att jag inte hade fått äta något riktigt idag, förutom en äcklig macka. Och för att man har grävt sig ned i arbetet. Drygt. Så det sög ju jävligt hårt att behöva må såhär och missa barträffen med gruppen och resterande på skolan.

Det värsta av allt var att jag hamnade på en buss med en idiot till busschaufför, vars hjärnceller måste ha hamnat i arslet på honom. Först och främst kör han som en jävla kratta, trots att det finns bussfiler endast för honom, kör han i slowmotion även om han ligger efter busstabellerna. När han väl är på näst sista station ropar han i högtalarna att han inte tänker köra till slutstationen och att alla var tvungna att hoppa av omedelbart. "MEN VAA?! Är han dum i huvudet eller?". Då var jag 3 minuter ifrån att missa tåget, vilket jag i normala fall hade hunnit med om han tog bussen och åkte 30 meter till som tar någon extra sekund. Men nej, nej! Jag måste av, springa runt hela området, som förmodligen hade tagit uppemot 7 min om man gick i normal takt (men tänk även att jag är illamående, kall och vill bara hem för att äta och värma mig), men lyckas hinna till tåget när den väl står där. Vilken jävla röta säger jag bara. Men vilken jävla idiot vill jag också säga till busschauffören.

Detta skall helt klart tas upp. Jag tar och ringer senare för att klaga. Nej, nu ska jag hitta något att få i mig i väntan på världens bästa föräldrar rullar in mot porten.

Att mättas (på riktigt) av pizza är som att släcka törsten med saft. Ja, ledsen att göra er besvikna genom att avsluta kvällen med en pizza på en vardag. Calzone, bea och pizzasallad - kunde det bli bättre? Ja, kokt potatis, panerad fisk, citronsås, strimlade morötter. Det hade varit som att hitta 20 kilo diamanter i en skattkista för min tomma mage, som har levt på flingor, kladdkaka och kaffe under hela 20 timmar.

Sedan jag tryckte i mig den ohälsosamma maten, har min mage som en katt, jamat som en bergsprängare av oljud. Man börjar ju undra om pizza är mat, i och med att det kändes mer som ett glas vatten, som bara runnit rakt igenom och bosatt sig i kön för att få komma ut i andra ändan. Jag som trodde att pizzor satte sig på bröstvårtorna för att göra dem spetsiga och trekantiga, eller som en stor ruta på magen. Det är väl tur det? Det som kommer att hända härnäst är väl att jag blir torr som sahara öknen och kommer att behöva dricka tonvis med vatten för att kunna producera våthet igen och lukta svett som hälften av samhället gör.

Ursäkta mig. Läs inte för långsamt, då ser ni nog alla konstiga fel och sjuka meningar jag har lyckats åstadkomma nu dem senaste minutrarna. Det var faktiskt pizzan som talade.

Busschauffören är så otroligt slö. Att köra buss skall vara en livsstil läste jag igår, och då måste hans liv varit jävligt jäfla slött dem senaste 20 åren. Katastrof, därav min dator framme. :)

Hur som, det är så jävla tråkigt att läsa Metro nuförtiden, det enda man läser är om pedofiler och klagomål, sen går det över någon dag och tas upp igen. Det bara skrivs om saker och ting, men inget görs åt det. Hade jag haft hjärnan att spränga alla problemen, då hade jag gjort det. Men tyvärr, så är jag bara en vanlig kille, på väg till skolan och är inte så mycket bättre än alla andra. :( Synd va? Då kom min confession 2.

Plus.. Det enda som händer bland läsarnas egna inskickade texter är att hundägare och icke hundägare klagar på varandra. Det är det enda man ser och hur nykära människor skriver om hur de i all evighet kommer att älska sin partner.

Viktigt! Nu fick jag också klaga. Jag är ju som alla andra är uppvuxen bland alla dessa klagomål, klart man lär sig och tar åt sig. Aja, nu ska jag och min Matrixdräkt kila av snart, men vi hörs när jag skriver nytt och när ni läser det. Så är det. Puss

Jag bjuder på denna innan jag packar ned datorn och löper amok till tåget. Fan vad anständig man skall se ut idag då, snacka om humörsvängningar eller att vakna på fel sida. Ena dagen kan jag gå i största tattarkläderna, andra dagen kan jag vara hur proper som helst. Sicken jävla go prick jag är.

Fy vilken skärpa på mig då. Hur hett är inte det? Idag kände jag mig verkligen sliten och trött, på riktigt. Det resulterade givetvis i tre powernaps. En på sista föreläsningen för den här kursen, en på tåget hem och en när jag väl kom hem framför tvn. Inte så himla konstigt att jag ser så pigg och alert ut på denna bild. Håller ni inte med? Det är som att jag har sprungit milen och ätit vegetariskt plus tagit årets dusch. Fan vad fräscht. Pussa min kamera.

Yoyoyo. Jag har fått förfrågan om hur jag klippte mitt hår som på bilden nedan. Hur ska man förklara för frisören hur han/hon ska klippa för att få det såhär? Jag tror inte det finns så mycket till förklaring förutom att berätta hur man vill att det ska vara exakt. Man får vara hård och säga nej när det ser ut som att dem är på fel väg, även om dem kanske är på rätt väg. Ser det fel ut, ropa bara till. Lämnar man över till en frisör, i alla fall i Sverige (vad jag har varit med om), så blir du aldrig nöjd. Jag har aldrig varit det. Men det är upp till er. Ni undrade även vad frisyren heter, jag har inte den blekaste aning faktiskt. Jag har fått denna frilla genom både fantasi och inspiration.

Jag fick hjälp av mamma (som tur är hon den enda "frisören" som lyssnar på mig bokstavligen) och med lite chansningar skapade vi detta. Det första frisören gjorde när jag kom till salongen var att han lämnade världens fulaste hästsvans på min nacke. Det andra var att han klippte håret dubbla den bredd jag ville ha. För det tredje så hade han inte en jävla liten känsla alltså. Jag förstår inte, to be honest, vad svenska frisörer tänker på när dem klipper hår. Med svenska frisörer menar jag givetvis inte bara dem med svenskt ursprung, utan alla människor som är bosatta i Sverige och har titeln frisör. Katastrof. Mamma har nästintill alltid gjort mig nöjd och glad med den frilla jag har fått av henne. För att hon går efter vad "kunden" (jag) vill, och inte vad hon tycker är bäst, som ALLLA FUCKING FRISÖRER I SVERIGE. Fan, nu blev jag bara sur av tanken. Därför det blev så mycket text.

Demostration:
Frisör: "Hur vill du ha det?"
Jag: "Raka av allt här (pekar på sidan och hur högt upp), här (pekar på andra sidan) och här (pekar där bak). MEEEEN! Rör inget som är på toppen oavsett hur slitet eller hur mycket du än vill klippa där, så får du inte röra. Jag tänker inte betala annars"
Frisör: "Okej, okej."

En sak till. Låt dem aldrig titta in i fucking spegeln för att se om ditt hår är jämnt, det blir alltid lika jävla snett isf. Åh. Ännu mer frustrerad. Hihihihi :D

Hur som helst, lycka till. Jag är ju helt naken på huvudet nu, annars hade jag kunnat göra en söt video på det.

Typ tio år sen jag såg bilder på F.T. Island. Och när jag äntligen gör det, får jag syn på denna bild. Hur fräcka är inte frisyrerna som inte är blont? Fett hett. Funderar på att köra längre frisyr framöver. Tyvärr är man ju nästintill skallig, men om två månader har jag skapligt med långt hår för att kunna göra något. Jag tänkte köra min Tae Yang frilla igen då, som jag hade i somras/höstas, dock utan att raka framtill. Till vintern har jag mössfrilla. Perfekt.

Haha, planerar och grejer några säsonger framåt, som kollektioner. Nej, men är man uttråkad så hittar man alltid på saker att göra, håller ni inte med? Kläder och hår är ju min hobby. Eller rättare sagt jackor, skor och hår. Synd att man "måste" ha kläder på sig under jackan. Det vore så mycket enklare.

Go F.T. Island.

Vem fan ringer fem samtal med dolt nummer mitt på natten? Antagligen inte för att snacka, utan för att sätta dit mig. Hade personen velat snacka, då hade personen förmodligen inte haft dolt nummer. Fast idioter tänker ju inte, så man vet aldrig. Högst troligt är det någon som vet att jag inte skulle ha svarat ifall jag visste vem det var på andra sidan luren, men inte fan svarar vid dolt för det. Hehe. Så det är kört either way.

Dock hände samma visa, men bara två samtal under tiden jag stod och jobba. Det enda jag kan tänka mig är en utskällning för att jag är så trött på personen. Det vore ju något.

Inte så himla konstigt att man är så trött idag. Jag lade mig skapligt sent, blev väckt ännu senare och vaknade väldigt tidigt. Jag tog en omedveten tupplur efter maten med syrran. Nu är jag här, lite tröttare än innan. Dessutom kan de bero på att jag känner mig lite sjuk. Vilket jag tydligen alltid gör så fort jag sätter min fot inne på City Gross. Finns det så många smutsiga människor? Kan dem sluta gå runt och bära på bakterier, och smitta en som förtjänar att må bättre. Eller så mår jag lite halvt kasst för att hälften av kunderna idag har varit sura som mögelost. Finns det ingen glädje i människorna eller? Bara klagar och klagar. Det bästa är när dem försöker hota en med att sluta självscanna. Haha, vem fan bryr sig? Det finns ingen logik i dessa huvuden. Dem tror att dem är bäst, vet hur allt funkar och att vi är bovarna. Hade dem skött sig, hade inte problemet funnits överhuvudtaget.

Klart som fan att jag klagar. Jag är också människa. Hihi. Nej, men nu är vi glada som jag på bilden. Puss

Det sägs att det är förbaskat jävla fult med byxorna i strumporna. Javisst!! Men hellre det än att man går och släpar på brallorna i marken?

From the bottom to the top: Blueprint, Acne, Buddha to Buddha, Heko, Japan, TopShop

Med handen på hjärtat så tycker jag att denna frilla är så oerhört snygg om personen passar i den. Om jag bara hade haft ett smalare ansikte, då skulle jag styra upp riktiga frisyrer. Ni kan knappt ana. Alla frisyrer jag har haft nu, skulle inte ens vara hype längre. Så är det. Drömma kan man. Verkligheten är man.

Såhär har man i princip sett ut idag, förutom jackan och skorna. Då jag i princip inte fått veta av frisk luft överhuvudtaget, förutom när jag och syrran tog oss en sväng för att handla lite middag och frukost.

From the bottom to the top: Diesel, Nudie, H&M, Singapore, Tarre and TopShop.

Jag tycker om musik, det kan jag inte förneka. Men om man jämför mig med en riktig musik-kåtis, är jag på gränsen till att hata musik känns det som. Det finns sådana som får abstinens så fort dem är borta från musiken typ en 10 min. Jag kan leva utan musik ett bra tag, så länge jag hör ljud av något, borrmaskin, symaskin, mikro etc, så klarar jag mig gott och väl. Jag skulle förmodligen inte att klara av att vara döv, och skulle garanterat önska att jag inte njöt lite mer av musiken.

Dock är musik oerhört farligt. Man missar allt i omgivningen så länge hörlurarna och musiken isolerar in en i ens egna värld. Det funkar bra om man kör med en lur i örat, men båda.. t, t, t, t..! Jag tänker till exempel att vad som helst kan hända, i och med att du är oförberedd på det värsta. I den kollektiva trafiken kan du missa utropen från chaufförerna om det skulle vara några problem. Halvsover du, så lär du garanterat somna med musiken i öronen och man missar sin station oerhört lätt. Man missar allt skitsnack folk emellan. Det går knappt att tjuvlyssna och man missar ju allt det roliga. Varje dag och hela tiden, händer det mer eller mindre någonting. Hur kan man vilja missa något sånt när man som människa är Nicke Nyfiken.

Smaken är som baken brukar man ju säga. Jag håller mig inte alls uppdaterad av något, framför allt inte musiken. Min syster, hon är bra på det. Varje gång jag känner för att uppdatera min spellista på min Nano, gör jag  inbrott på hennes dator och tar hennes lista. Hon har rätt go musiksmak, dock är jag inte allt för kräsen av mig. Givet att jag föredrar vissa låtar före andra, men jag står ut med att lyssna på skit, man vänjer sig ändå. Det är som att höra människor snacka lögner och spela teater. Vem bryr sig liksom?

Och nej, jag brukar inte ta med mig min Nano när jag tar bussen eller tåget någonstans, dels för att jag aldrig tänker på att jag ska ha med mig den (den glöms bort) och dels för att jag inte bryr mig.

Är det sminket som gör allt eller vad är det frågan om? Hur kan man se så bra ut? Skillnaden mellan good looking och good looking är detaljerna.